Nyss hemkommen med taxi från färjan, hela dagen har spenderats som sagt på Moreton Island. Och vilken dag det har varit, den har varit helt och hållet fantastisk och väldigt ledig. Enda hindret är en sak som inträffade strax innan vi åkte därifrån vilken får mig att ställa frågan: Vilja eller princip?
Jag och Martin tog en taxi till färjan imorse vid nio-tiden. En kort stund senare var vi på väg med färja ut till Moreton Island som för övrigt enbart består av sand. Oerhört häftig. Båtturen tog ungefär 30 minuter sen “mellanlandade” vi en halvtimme innan vi försvann vidare ut på valturen.
Vi åkte i princip runt hela ön på jakt efter valarna och när vi väl hittade dem var de inte en, inte två – nej nej gott folk. De var tre stycken vid några tillfällen. Stora! Helt makalösa. Däremot blev jag inte förtrollad av dem, vad som fångade mina ögon var en fyr ute på en klippa vilken jag tog flera bilder av.
Kaptenen stängde av motorn och vi låg bara och gled vilket valarna tyckte verkade intressant för de kom närmre och närmre, till slut var de knappt tio meter från båten vilket var oerhört. Sådana magnifika djur. Lekfulla var de och enligt kaptenen var det länge sedan de varit så glada. De snurrade runt och joxade. Tråkigt nog eftersom min kamera är mysko (blivit värre) har den nu en fördröjning på 3-4 sek innan den tar bilden från det jag trycker av. Tjoho.
Efter ett tag började Martin må dåligt så han försvann från övre däck. Jag gick då förbi två kvinnor varav den ena utbrister på engelska med australiensk dialekt “You haven’t done anything but taking pictures, do you have any pictures of yourself?”
Nej, var mitt ärliga svar. Hon erbjöd sig att ta en bild på mig vilken till och med blev riktigt bra. Satt kvar och minglade med dessa två, Linda är en 38-årig gift kvinna från Brisbane och Jennifer är i 30-årsåldern, arbetar som webdesigner i Melbourne. Vi hade riktigt kul ett tag, Linda verkar ha en outtömlig kraft och munläder vilket gav upphov till mycket diskussion. Men bland det första hon frågade om är utifall min mamma legat med Bonjovi.
Varpå jag ser ut som ett frågetecken vilket uppfattades som om jag inte har en aning om vem han är. “Självklart har jag det, han var min favoritartist i många år!” Hon fortsatte med att berätta hur snygg han är = jag och hur hon inte ville gå fram till mig och fråga om han var min far. *skrattar*
Hursomhelst efter färjan gör vi alla fyra sällskap till baren för mingel. Mycket snack och lite alkohol, otroligt men sant. Och ännu mer prat om Bonjovi.
Vet inte vad jag ska säga förutom att det är så otroligt med alla dessa möten med människor som jag är med om. Många roliga bilder kommer upp inom en snar framtid bland annat från denna dagen.
Vid kl. 18 är det kolsvart här och vid 18.30 var det dags för Linda att gå ut i det iskalla vattnet för att mata delfiner. (Fanns förresten en delfinbebis!) Vi var tvungna att stanna till det men så snart hon gick upp hann vi säga farväl och sen försvann vi på färjan.
Troligtvis ska vi möta upp dem imorgon kväll för en kul pubrunda däremot finns det tråkiga saker kring detta jag inte egentligen vill tala om, däremot kan jag avslöja att jag ser något riktigt obehagligt hända som inte har med mig att göra men som rör om mina känslor oerhört mycket. Vilja eller princip. Ärlighet. Rätt eller fel. Fuck. Människor har dock alltid sina egna viljor. Dock har jag insett precis att jag är den som är “onormal” med hänsyn till det samhälle vi idag lever i.
Jaja. Utöver det har allting varit fantastiskt och haft tur med vädret. Dessutom har vi sett skeppsvrak fulla med dykare. Men nu kära läsare ska jag ta en dusch och sen lägga mig och dö en stund. Gå upp i skaplig tid imorgon kanske? Vem vet. Hehe. Kramkram!

by Ken
no comments
link to this post email a friend