We are alive and well. I am writing on a more complete blog post than this but it is not finished yet. So here I give you a picture from a sunny and wonderful day, spent with a lovely friend of mine.
Lots of hugs!
Tag Archives: friends
Welcome to Australia Ken and Jenny
We made it all the way Home where I spent alot of rainy days together with mARTin in the TV-lounge, pausing in our Interneting only to buy a burger from Dannys Diner just around the corner. There was a long journey from Eskilstuna to Arlanda Airport, London, Hong Kong and finally Melbourne. We were at Arlanda six hours to early, that was a bit insane but it seemed like a good idea at the moment.
All we did there were having some food and made some calls. I had a big burger and Jenny some Swedish meatballs, but we were not too fuzzed about the food, all it did was fill our stomaches. As you can see on one picture in our Facebook-album, we have a blue duck called “The Hoff” after our talented favorite actor David Hasselhoff also known as Mitch Buchanan in Baywatch. He is going to do some guest appearances during our trip.
The flight, we can reveal, was too short. Jenny slept the three hours to London and then the next twelve hours to Hong Kong. There are lots of thoughts popping into my head as we travelled and experienced the airports. Firstly I wonder who actually does the trimming of the lawns at Heathrowe and by which time. It was really neat.
In London our flight was delayed but we had the luck to stumble upon Filip, a 23 year-old guy from Uppsala, Sweden. He got fired three months ago from his work as a handyman. Financial crisis. He woke up one day not that many weeks ago and decided that he didn’t want to remain in that country for now. New Zeeland and adventures await him.
One creepy thing is that the world seems more worried about the swine flu than Sweden. At Heathrowe, Asians were running around wearing mouth covers/filter. Believe it or not, but when we entered the airplane to Hong Kong, some in the staff wore these too and a big deal of the passengers. People were strung like bows. If someone coughed you could feel the silence creeping under your very skin.
After around 27 hours we arrived in Melbourne. Everything went fine, Jenny slept almost the whole way meanwhile I could not which us unusual for me. Most often I fall asleep like a tired baby when I travel. I got to see lots of movies, Top Model and CSI which was all kind of good. However til the last CSI episode both mine and Jennys screens froze. The cabin crew restarted them without success. I learned though that they use Linux as operating system.
The feeling of flying through low hanging clouds, feeling that sudden impact as the wheels touches the Australian ground, that is just unbeatable. We had this airport shuttle which picked us up and drove us to our hostel. A familiar face met me, Richard, a guy I really came to like during my first visit to Melbourne over seven months ago. He works at the hostel. The day before we went to Australia I e-mailed them to make a reservation and can you imagine that he remembered me?
In the evening we met up with my friend Jennifer after a few text messages, whom I met on Moretone Island in September last year along with mARTin and her friend Linda. We have really come to enjoy each others company and met several times, she took me and mARTin out on some expeditions, just went shopping or had lunch, we also got invited to a real Aussie house to see her sister and her family. It was so good to see her after all this time and both Jennys were excited about meeting each other. 
Lots of hugs
from Ken and Jenn
For more pictures please have a look at my Facebook-album.
Everything is about something
A year ago. Everything was so different.
The world was probably the same as today. My friends and family are still what they used to be. Rock solid and the greatest. But everything with me, was so different. You might haven’t noticed anything, so you ask yourself where this big change is?
Inside of me. I couldn’t be any more different than I was a year ago. Sometimes I looked into a mirror and saw something. These dead green eyes. My, dead green eyes. Without flare, without hope. My lips they just lied instantly. “Smile.”
My eyes never lie as long as you look clearly into them. They never have. They can tell you deep down whether I’m happy, sad, tired, angry, terrified, mischievous or thinking of something else. They can tell you if I love, hate or despise you. A year ago they were barely alive.
Today they can blaze with the fiercest light at injustice and in an instant my lips get tighter and my nails clenching into my palms. My breathing getting heavier, I can almost breathe fire.
Today I can take you into my arms, hold you so near me as no one ever been and just get filled up by you, your sweetness, love and feelings toward me and the universe. I can just close my now soaking eyes and smile.
A year ago I smiled in order to live. Today, I live in order to smile for just one more day.
Swedes, Clubbing, Sun and Topless Babes
Nu smäller det! Mitt fjärde försök till att skriva detta blogginlägg sedan igår men vartenda gång har internet fuckat upp sig vilket gjort mig oförmögen att skriva på grund av ilska relaterat till nätet. Någon som tror på det? *skrattar* Faktiskt stämmer allt utom det med ilskan, rättare sagt irritation.
För några dagar sedan träffade jag lustigt nog Tobias och Sara här på mitt vandrarhem. Tobias är från Nyköping och Sara från Kalmar (utan r) men de bor tillsammans i Halmstad sedan två år tillbaka. Oerhört trevliga människor och bör kunna klassas in på topplistan över sötaste paren i världen. Vi träffades iallafall i köket här för några kvällar sedan och bestämde vi skulle hitta på något.
I lördags var vi tre svenskar och en tysk ute och clubbade i Fortitude Valley, området där största delen av alla pubar och restauranger finns. Shit alltså vilken kväll! Stack ut vid åtta och första stället vi kom in på var en mörkt upplyst pub med sköna skinnsoffor och lite skräcklik interiör. Väggarna var röda och som mönster var ditklistrade röda löv.
Toaletten var i källaren, var som att gå ned i ett valv med en belysningsslinga längst ned på väggen lite dolt så det lyste upp endast golvet. Handfat? Nää, vadå handfat? Var som ett stort vinklat marmorblock som var vinklat nedåt mot väggen. Förde händerna under en kran och då kom det vatten, sen försvann det iväg längsmed väggen nånstans. Skulle tagit en bild med min nya kamera men det var andra inne på toaletten, ville inte ta risken att de misstog mig för en snuskpelle.
Ställe nummer två var en klubb som spelade House och typ ravemusik vilket jag givetvis tänkte utnyttja efter min korta karriär som ravepartajare. En kille var på dansgolvet. Sen var det några som kollade på. Vi var in och vände men jag och Sara (som för övrigt inte drack en droppe sprit på hela kvällen) blev helt crazy och tog över dansgolvet.
Första jag skulle göra var ett move som kallas för “Running man”, ser ut som att du promenerar framåt men i själva verket rör du dig bakåt. Bad move av mig. Golvet var alldeles för stickigt, jag fastnade och halvt föll omkull men jag klarade mig på något vänster, dock stukade jag foten men det hindrade inte mig och Sara från att röja. Pain is temporary, glory is forever eller vad är det man säger? Vi fick applåder. Jepp. 
Två ställen senare kliver vi in på en pub för “alternativa” människor. Typ såna där sköna människor som inte dras för att klä ut sig till tjejer, väldigt stora glasögon, svart hår, 50-talskläder och annat estetiskt riktigt. Mitt hår var fruktansvärt vilket uppmuntrades av gänget så jag och Sara bytte frisyrer på varandra. Hon gjorde dessutom “mjölka tjuren” på ett sånt intensivt sätt att jag inte kunde sluta skratta. (Youtube, Stampa med Leroy) På väg ut från stället blev jag stoppad av två killar (vid två tillfällen) som blir mina bästisar för några minuter. *skrattar* Ja de finns så härliga människor. På ett annat ställe bevittnade vi vid ett biljardbord hur en man blev halvt avrunkad av en kvinna. Juh.
Haltandes från ställe till ställe hamnade vi till sist på en rockklubb. Ja. Oj. KUL! (Ken Uno Lönnström) Här kan man snacka hemtrevligt. Vi går in, några på rockgolvet, vi joinar. Innan låten, Teen Spirit av Nirvana, var färdig var vi tio personer som höll om varandra, hoppade och skrek i takt med musiken, satans hardcore! Efteråt tog alla varandra i hand och kramades en och en. Sen hade vi diverse vänner under kvällen.
Ja rockers är ett oerhört skönt släkte. Välkomnande, vill ha gemenskap och inte så inrutade. Samtliga var där för att ha kul med varandra. Vissa kanske hade lite mycket kul! *skrattar* Exempelvis tre tjejer som inte hade råd med kläder började kråma sig mot varandra i alla möjliga positioner. “Ja oj oj oj, mycket ska man då få se innan man trillar av pinnen” som farmor skulle säga.
Gårdagen ägnade jag åt att inte göra så mycket. Solade två timmar då jag insåg att jag blivit överexponerad (vit) på de bilder vi tog från kvällen jämfört med Sara och Tobias. Bilder kommer ut senare på Facebook.
Just ja. Kan berätta en rolig historia om solningen. Glad i hågen på morgonen rusade jag upp till taket där det finns cirka tio stycken solstolar, såg att samtliga utom en var upptagna men jag tog ett varv till andra sidan taket där det inte finns några stolar bara för att kolla på utsiktet, går tillbaka och tänker då att jag ska kolla om jag känner någon som solar.
Insåg på ett panikslaget ögonblick att i princip samtliga var topless. Som den gentleman jag är har jag tagit för vana att inte stirra på andras bröst och det mest underbara är att jag trots allt är van vid krissituationer. Helt cool gick jag fram till den lediga solstolen som var vinklad mot samtliga tjejer och vände på den 180* för att vinkla den mot solen istället. Smörjde in mig, la mig ned och småfnissade för mig själv eftersom jag lärt mig uppskatta den delen av mig som är duktig på krissituationer. Efter två timmars solning gick jag ned till poolen 30 min. Resten av dagen/kvällen försvann i en trötthetsdimma.
Det är vad som hänt! Ta hand om er och ha skoj. Och dagens låt gillar jag trots jag inte listat ut vad lyricsen betyder ännu för mig, hjälp mig! Kom med förslag. Vad handlar den om för dig?
“Don’t Look Away” med Joshua Radin
my eye’s reflection
windows perfection
look and you’ll see
the things I can be
the graves have passed
the moments don’t last
like the God’s of old days
that don’t see my way
what I want today
don’t look away, if you do than i may
no one knows truth not even you
you let your mind show
hate that i’ve known
that i’ve been there before
don’t look away anymore
your stare is like a spot on the sun
I’m blind but the only one
who knows what to say to you
I say it today to you
your stare’s like a wave
breakaway
from my life in the sand
a simple plan
what I want today
don’t look away, if you do than i may
no one knows truth not even you
you let your mind show
hate that i’ve known
that i’ve been there before
don’t look away anymore
you can’t see me now
all those games you play
I can’t know you now
I need one more day
cause I want to tell you
don’t look away, if you do than i may
no one knows truth not even you
you let your mind show
hate that i’ve known
that i’ve been there before
don’t look away anymore
don’t look away, if you do than i may
no one knows truth not even you
you let your mind show
hate that i’ve known
that i’ve been there before
don’t look away anymore
don’t look away, if you do than i may
no one knows truth not even you
not even you (4x)
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=QHEPjU9U1dI]
Surfers Paradise
Kära läsare,
Lördagen passerade fort som en kebabtallrik från Billy Boys, med andra ord alldeles för fort. Surfers Paradise var en underbar plats med en fantastisk strand fylld av folk, livräddare och sand. Strålande solsken och trevliga människor mötte mig och Martin när vi kom med tåg. Jennifer, Linda och Andrew.
Fartfyllda äventyr, fika och outtömliga skratt präglade dagen, kvällen och natten. Vi inledde med en promenad på den nakna glödheta stranden som kändes så skön under våra fötter och med solen som förgyllde våra kroppar.
Tog en tur runt stan, fikade, tog en massa bilder och sen blev vi bjudna på kristalliserad islatté. Först ville jag inte smaka men tog mig i kragen och provade. Fy fan. Det var den godaste kaffedrycken som rört min tunga. Shit alltså.
Varken jag eller Martin visste det men i Surfers Paradise finns världens högsta bostadsbyggnad, 322 m alltså en meter högre än Eiffeltornet i Paris. Roligt nog har man möjligheten att köpa biljetter upp till “the top floor” vilket vi också gjorde. Matchade det precis med solnedgången. Uppe fanns där världens vackraste vy över staden, 360* runtom var det glasfönster med fri sikt vart du än såg. Helt otroligt och vilka bilder jag fick.
Där uppe var dessutom en restaurang/bar som var, ja ni gissade det, oerhört mysig och romantisk, speciellt när mörkret lagt sig över stan och i princip det enda ljuset som trängde in var stadsljuset och några väl valda softa ljuskällor. Vi experimenterade med en massa bilder och fick till många fantastiska gruppbilder på oss samtliga. Otroligt kul – dessutom är det en härlig känsla när andra uppskattar ens bilder. Och till och med kallar de för konst. Hah!
Vi stannade till nästan 20 men var tvungna att lägga på ett kol för att hinna hem till Linda och Andrew för att byta om, krogbesök väntade nämligen och denna kvällen var inte vilken som helst. Rugbymatch mellan Nya Zeeland och Australien – som endast kan liknas vid rivaliteten mellan Sverige och Finland i hockey – men flera nivåer häftigare. Hör och häpna Maria – jag har aldrig varit så trollbunden av en sport/match som vid detta tillfälle.
Slutade med seger till Nya Zeeland, 27-24, enligt min åsikt gjorda båda lagen mycket bra ifrån sig men Nya Zeeland var snäpet värre hela tiden. Dessutom har de som en “stridsdans” inför varje match vilken ger dem ett oerhört försprång rent psykologiskt. Medan Australienarna bara skakar på sina huvuden, vilket inte är coolt.
Ja vad kan jag säga. Vi är en otroligt rolig grupp i tillsammans och jag värdesätter vartenda ögonblick. Martin och jag är bjudna till Surfers Paradise så ofta vi vill, dessutom vill Jennifer att vi hälsar på i Melbourne. Och en fin grej är att vill vi – så får vi komma och fira jul tillsammans med dem.
Jag har några planer på vad jag vill göra men de är alldeles för luddiga att skriva om men det kommer. Såsom bilder. Av några anledningar kommer jag ha många många timmar de närmaste veckorna att redigera bilder, vilket jag flitit skjutit framför mig på grund av kvantiteten. Imorgon kommer jag dels skicka iväg min kamera på reparation (skiter i försäkring och allt vad det heter, den ska bara fungera)!
Killen i butiken gissade på att det kan ha kommit in smuts eller liknande under avtryckarknappen. Har ärligt talat aldrig fått ett så bra intryck från en “säljare” eller en butik. Jag köpte en zoom-lins från dem dessutom, 55-250 mm. Sen blir det lite mer leksaker.
Sen är det en sak jag inte tänker berätta om, får bli en liten surprise sen. Muhaha! Kommer hursomhelst stanna några veckor i Brisbane för enkelhetens skull till dess kameran kommer tillbaka.
Skillnaden mellan Sverige och Australien kan ibland inte bli större. En händelse igår fick mig verkligen att inse detta. Tog bilder på en gitarrist nere på stan igår, strax efteråt satte jag mig längst ned i slutet av en trappa. 30 sekunder senare sätter sig en kille en meter ifrån mig, eftersom jag är svensk misstänker jag att han tänker sno min kamera. Men han sitter där och äter sin mat. En minut senare är vi inne i världens diskussion. Visar sig att han studerar konst och älskar fotograferingar. 25 minuter sitter vi där, slutar med att jag blivit bjuden på en konstutställning och vi har bytt nummer för att ta bilder tillsammans.
Klicka här för teckningar och bilder han gjort.
Nu rackarns ska jag lägga mig men vi hörs snart återigen. Och glöm för all del inte att skriva kommentarer även om det bara är “du är ful”, “du har en snygg häck” eller “ge oss en massa jävla bilder snart istället för denna satans text du tvingar på oss!” Det håller nämligen mitt skrivande igång.
Lots of hugs and kisses
yours truly
Vilja eller princip?
Nyss hemkommen med taxi från färjan, hela dagen har spenderats som sagt på Moreton Island. Och vilken dag det har varit, den har varit helt och hållet fantastisk och väldigt ledig. Enda hindret är en sak som inträffade strax innan vi åkte därifrån vilken får mig att ställa frågan: Vilja eller princip?
Jag och Martin tog en taxi till färjan imorse vid nio-tiden. En kort stund senare var vi på väg med färja ut till Moreton Island som för övrigt enbart består av sand. Oerhört häftig. Båtturen tog ungefär 30 minuter sen “mellanlandade” vi en halvtimme innan vi försvann vidare ut på valturen.
Vi åkte i princip runt hela ön på jakt efter valarna och när vi väl hittade dem var de inte en, inte två – nej nej gott folk. De var tre stycken vid några tillfällen. Stora! Helt makalösa. Däremot blev jag inte förtrollad av dem, vad som fångade mina ögon var en fyr ute på en klippa vilken jag tog flera bilder av.
Kaptenen stängde av motorn och vi låg bara och gled vilket valarna tyckte verkade intressant för de kom närmre och närmre, till slut var de knappt tio meter från båten vilket var oerhört. Sådana magnifika djur. Lekfulla var de och enligt kaptenen var det länge sedan de varit så glada. De snurrade runt och joxade. Tråkigt nog eftersom min kamera är mysko (blivit värre) har den nu en fördröjning på 3-4 sek innan den tar bilden från det jag trycker av. Tjoho.
Efter ett tag började Martin må dåligt så han försvann från övre däck. Jag gick då förbi två kvinnor varav den ena utbrister på engelska med australiensk dialekt “You haven’t done anything but taking pictures, do you have any pictures of yourself?”
Nej, var mitt ärliga svar. Hon erbjöd sig att ta en bild på mig vilken till och med blev riktigt bra. Satt kvar och minglade med dessa två, Linda är en 38-årig gift kvinna från Brisbane och Jennifer är i 30-årsåldern, arbetar som webdesigner i Melbourne. Vi hade riktigt kul ett tag, Linda verkar ha en outtömlig kraft och munläder vilket gav upphov till mycket diskussion. Men bland det första hon frågade om är utifall min mamma legat med Bonjovi.
Varpå jag ser ut som ett frågetecken vilket uppfattades som om jag inte har en aning om vem han är. “Självklart har jag det, han var min favoritartist i många år!” Hon fortsatte med att berätta hur snygg han är = jag och hur hon inte ville gå fram till mig och fråga om han var min far. *skrattar*
Hursomhelst efter färjan gör vi alla fyra sällskap till baren för mingel. Mycket snack och lite alkohol, otroligt men sant. Och ännu mer prat om Bonjovi. Vet inte vad jag ska säga förutom att det är så otroligt med alla dessa möten med människor som jag är med om. Många roliga bilder kommer upp inom en snar framtid bland annat från denna dagen.
Vid kl. 18 är det kolsvart här och vid 18.30 var det dags för Linda att gå ut i det iskalla vattnet för att mata delfiner. (Fanns förresten en delfinbebis!) Vi var tvungna att stanna till det men så snart hon gick upp hann vi säga farväl och sen försvann vi på färjan.
Troligtvis ska vi möta upp dem imorgon kväll för en kul pubrunda däremot finns det tråkiga saker kring detta jag inte egentligen vill tala om, däremot kan jag avslöja att jag ser något riktigt obehagligt hända som inte har med mig att göra men som rör om mina känslor oerhört mycket. Vilja eller princip. Ärlighet. Rätt eller fel. Fuck. Människor har dock alltid sina egna viljor. Dock har jag insett precis att jag är den som är “onormal” med hänsyn till det samhälle vi idag lever i.
Jaja. Utöver det har allting varit fantastiskt och haft tur med vädret. Dessutom har vi sett skeppsvrak fulla med dykare. Men nu kära läsare ska jag ta en dusch och sen lägga mig och dö en stund. Gå upp i skaplig tid imorgon kanske? Vem vet. Hehe. Kramkram!
Valfiske
En snabb notis bara för imorgon bitti kommer jag ha fullt upp. Moreton Island och valar väntar nämligen på mig så jag skriver mer nyheter om den här dagen – en annan dag.
Puss o kram
A german, a frenchman and a swede
… goes to the cinema. There is a new asian movie called “Up the Yangtze”. Before the movie begins they talk about where they come from.
- I’m from Eskilstuna in Sweden, says the swede.
- That’s a great place, the frenchman announces. I’ve been there and to Örrrebro. Old girlfriend, he explains. Hej hej, precis, puss o kram.
- Which part of France do you come from, the german asks.
- Normandie.
- Oh! That place once had beautiful beaches before us germans came there.
- You guys did what, the frenchman asked.
- Have you heard about D-day? That’s the day when Germany invaded Normandy, the swede explained.
- Ahh, alright, now I understand. Well its still quite beautiful.
- Good. As we say in Germany, it’s all fun and play until someone cries.
Everyone bursts out laughing. But the discussion about war and tyranny continues.
- We are still afraid of the romans, says the german. Julius Caesar.
The frenchman jumps in and says the germans shouldn’t be afraid of them and gives an explanation of why. When he finally says “If there are anyone we all should be afraid of it would be the swedes. Have you ever heard of Röde orm?”
For some time we were sitting there, wondering how it would’ve been like if the swedish vikings had discovered America before Columbus and that instead of english we all would speak swedish.
Ungefär så såg min kväll ut. =) Och efteråt gick vi ut till en bar där vi satt och minglade några timmar. Haha! Härliga killar. Martin och Landry. Vi ska träffas fler gånger. Martin och jag träffades när jag satt ute på “balkongen” och mixtrade med blogdesignen. Vilken jag inte får ordning på. Men han satte sig bredvid mig och käkade en pizza, när det efter en stund kommer fram att han jobbar som webdesigner. Muhaha!
Han tyckte min design såg bra ut och har jag några problem skulle jag säga till. Hursomhelst han frågade mig om jag ville följa med och kolla på den här filmen. Känns rätt coolt att man nu börjar känna igen lite folk att heja på om inte annat. Som innan vi gick ut satt jag och minglade med “pundartjejerna” från kvällen innan och när vi kom tillbaka till hostellet träffade jag på Andy, den trevliga engelsmannen.
Det där får nästan räcka för nu. Men innan måste jag säga att det var en fruktansvärd och fruktansvärt bra film vi kollade på igår. Se trailern och är ni intresserade av hur det egentligen är i Asien så se den.
Kramkram!
PS: Nu är det varmt.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=Q1fFuynf-Y]
